I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare upplever användningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmänhet och i historieundervisningen i synnerhet, då i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan främjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lärarna upplever den historiska romanens möjligheter att väcka elevernas intresse för ämnet historia. I anslutning till detta har jag även gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkät om elevernas läsvanor. Undersökningen har sin utgångspunkt i de fyra inlärningsstilarna och i Lärarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers läsvanor. Undersökningens resultat visar på att främst bristen på tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det är svårt att använda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: ? Vad lärare anser om historiska berättelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

Detta arbete är en undersökning av hur vi som musiker idag kan gynnas i vårt musicerande av att studera historiska instrument. Frågeställningarna är ?Kan jag som musiker idag dra nytta av att skaffa mig teoretiska och praktiska kunskaper om historiska instrument?? och ?Hur mycket hänsyn vill jag ta till hur verken ursprungligen kan ha låtit när jag spelar dem på ett modernt instrument??. Undersökningen utfördes från två olika håll, dels genom jämförande av inspelningar av samma verk på historiska och på moderna instrument och dels genom att själv genomföra en av skolans projektveckor på historiskt instrument, i mitt fall naturhorn. Resultatet blev att jag fick en djupare förståelse för hur den klassiska musiken lät när den skrevs och att jag fick ett bestämdare ideal för hur jag anser att den bör framföras idag.

Statistiska undersökningar visar på att det är vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel på sin fritid. Därför fokuserar studien på att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan användas i historieundervisningen på högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrån är bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar på att kommersiella historiska datorspel kan användas som ett komplement till historieundervisningen då det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrån teorierna om de olika inlärningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit är de som spelar dessa datorspel måste förhålla sig kritiska till datorspelens historiebruk då de främst är framställda i ett kommersiellt syfte..

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Examensarbetet försöker mäta och beskriva huruvida den värdegrund som uttrycks i grundskolans läroplan (Lpo94) återfinns i läroböcker för högstadiet i ämnet historia. Arbetet består av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre läroböckers beskrivningar av två olika historiska epoker.Arbetets syfte är att redogöra för hur läroböckerna beskriver de två historiska epokerna utifrån ett perspektiv att de bör förmedla värdegrunden samt att göra en jämförelse mellan hur detta görs i de två olika epokerna.Arbetet visar på att läroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hållning. Läroböckernas olika kapitel skiljer sig åt då olika historiska epoker beskrivs olika och att innehållet därmed skiljer sig åt på ett sätt som får konsekvenser för förmedlingen av värdegrunden. En slutsats av detta är hur betydelsefull lärarens insatts är för förmedlingen av skolans värdegrund..

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.